sportkoll.webblogg.se

Gårdagen urartade sig på ett jävligt bra sätt, tycker jag. En av PL:s största derbyn, ett innebandypass med grabbarna (och bastu på det), lite bloggskummande på sportbladet och fotbollskanalen. Mad Men släckte ut mig helt och hållet; lika chanslös att ta mig upp som en golvad Sonny Liston mot en krävande Muhammad Ali som bara villle slå mer skit ur "pappersmästaren".  "I am the greatest". 

****

 

Innebandyn var väl helt ok, trots att jag i slutet ( vi fördelade lag ett antal gånger men mot slutet drog jag det korta strået och hamnade i det lata laget) fick agera både som back, center och forward. När det väl kommer till kritan så är jag väl som mest tillfredsställd när jag får slita skiten ur mig både defensivt och offensivt, men när man får leva upp till dubbelt så höga krav på den tekniska aspekten för att punktera 3 mannar och näta in ett mål (vilket jag gjorde), och därefter, som EN spelare, försöka kompensera för vikten av 3 spelares insatser på plan; alltså rusa fram längs planen med målförsök och sedan backchecka snabbt utav helvete. Zon till zon, steg för steg. Ingen defensiv spelar tvärs planen att lägga den passen till, ingen målhungrig spelare på andra sidan målet att droppa den till. Ingen som helst defensiv spelare som kan täcka offensiva anfall  inför en rush från den komplett fulltagliga oppositionen. SUCK. 

 

Allt för att man har två trötta mannar i sitt lag en söndag som vill ha en mindre omfattande paus för att kippa efter andan. Och att sedan inse att man faktiskt lever upp till kravet av 3 innestående spelare känns väl i och för sig som en jäkla bragd på en solig ångestsöndag, men konditionen är inte förevigad. Kan ju konstatera att efter alla de där rusherna och finterna på den defensiva oppositionen så blev man till slut fast på egen planhalva, allt för att skydda målet. Kändes mig faktiskt som Ottowa Senators reserv-reserv-målvakt, "The Hamburglar Boy" där ett tag. "They couldn´t find the net". 

Liksom konditionen tar magin också slut i mängd efter ett tag, och precis som att matematik är logiskt, är det precis lika logiskt att en spelare inte har lika mycket energi i fråga om kvanitet som 3 spelare kan bistå med.

Och det där med att 2 trötta mannar får träda av plan och vila ( snacka om jämkning) till slut kommer tillbaka och är precis lika sletna som dessförinnan, det är för jävligt. Vårt spel var inte ett dugg förändrat, utan enbart en Herr Rosén som skiftade stundvis mellan att rusa som en dåre mot mål  och agera hamburgarpojke i målet. Till sist var det oundvikligt att inte bli punkterad av ett mål, och jag var alldeles för berättigat sliten för att basunera ut smutsiga glåpord åt mina 2 mannar. 

Hade lika gärnat kunna ställa ut två skyltdockor på plan, det hade till och med kunnat överträffa mina två lagkamraters insatser. 

 

Det här är just varför Christian Olsson gav fan i att syssla med kollektiva lagsporter. Och Gustav Svenssons (som i "Svensson, Svensson") ord: "Strunta i om du är offside; jaga, jaga, jaga!" byttes ut mot" "Strunta i om du har fått vila innan; stå stilla, så stilla, stå stilla". Blir bara bitter när jag tänker på det. 

Oppositionen hade minst lika lätta att underminera vårt fattiga och ostabila  försvar som det var för Tredje Riket att invadera nordiska länder. Slutsats? Nää, vi använder en liten räkneövning för att summera vårt lags insats, för att lite smått elegant dra en liknelse till matte:

1+2=3? Nej, så här ser ser det ut: 

1-2=3

Sådär ja! 

Sånt här slit får mig ibland att komma till den insikt (eller snarare inbillning) att jag är en förädlad produkt från vikingarnas tid. 

SUCK igen....

*****

 

Jävla skitsal vi kommer hålla till i de närmsta veckorna, Norrstrand var lugnt bättre. Ett normalstort mål, som dessutom var trasigt. Säkerligen de där prydliga ekonomieleverna vid Tingvallagymnasiet som fått utbrott på idrottslektionerna. 

Till allas förvåning fanns det i alla fall en bastu, olåst, som gick för fullt maskineri. Vi passade på helt enkelt. Jävligt tjeckt efter en och en halv timmes slit. 

*****

Passar på att knyta an till rubriken också. Vaknade i ett befintligt tillstånd som en "göbbe", stel och ont i höfterna. Tog fram linimentet och strök på några drag, svider mer än vanligt, och har tappat räkningen på hur många gånger jag växlat sittställning i soffan. Var ju i alla fall inte som den gången jag efter ett kvällspass smetade rikt på av den underbara liniment-varan på jumskarna. Kändes ungefär som att jag hade tredje gradens brännskador. 

 

"City är tragiska, United är magiska". 

Ikväll blir det PL med Liverpool mot Magpies. Ser jag fram emot. 

Hej så länge! 

*****